Tag björngång

Morgonpigga gaseller och jobbiga björnar

Hade sett fram emot att se solen gå upp klockan 5.59 i morse men istället möttes jag av ett strilande regn när jag öppnade dörren. Men det var varmare än jag trott och med lite god vilja kunde nog det blöta i ansiktet beskrivas som ett ”lätt sommarregn”. Och såna gillar jag.

På Björknäs IP möts jag av både nykomlingar, lite avvaktande precis som jag, och veteraner, som snabbt och lätt som gaseller börjar uppvärmningsspringa. Eftersom jag aldrig gillat löpträning har jag ingen gasellform i mitt löpsteg, men det går bättre än jag förväntat mej. Efter två varv runt banan (2×400 m) och lite rörelseträning för lederna vär jag lagom uppvärmd – och sen sätter Drill Instructor Isa igång att plåga oss!

Gamla hederliga jumping jacks varvas med stafetthopp, parövningar där vi körde balans och benstyrka, armhävningar och mage – och så det som håller på att ta knäcken på mej – BJÖRNGÅNG. Har ni inte redan provat själva så fattar ni säkert vad det går ut på – att gå på alla fyra. Jag är väldigt glad över mina nyinköpta handskar när jag allt annat än graciöst tar mej hundra meter framåt på den regnvåta löparbanan. Konstaterar även att min ettåring är betydligt bättre på det här än jag. Hon björngår utan problem och lyckas dessutom bjuda på ett flin samtidigt. Jag är inte riktigt där än…

DI Isa får snabbt in en gruppkänsla där vi alla hjälps åt att heja på och pusha varandra. Vi som är nybörjare får nog lite extra hejarop!

Tempot är högt, ”inga kaffepauser” gastar Isa glatt! Och jag känner att jag triggas att ta i lite extra. Det är sjukt jobbigt men samtidigt galet kul!! När timmen är slut och det river i halsen, hjärtat pumpar och kroppen känns helt slut, kommer den där grymma endorfinkicken! ”Vi ses på onsdag”, ropar vi åt varandra när vi lämnar IP:n.